Äntligen klar!

Nu är den färdig!

Började dagen med att spika takpapp på locket, det var lite klurigt att få till hörnen.

Efter mycket jobb och väldigt ömma fingerblommor, var den på plats.

Lastade mammas bil med de färdigamonterade delarna, och det var precis att bakluckan gick igen.

Det skämtades om, att jag kontrollmätt den med.

Själv fick jag knappt plats i pasagerasättet!

Spiklådan stod på golvet och i knät hade jag vertyglådan och kameraväskan.

Den börjar ta form.

Känner mig som "Byggare Bob".

Ritningarna som jag gjorde stämde, och allt gick smidigt trots duggregnet.

Vid femsnåret dök syrran med sambo och son upp, behövde lite hjälp med att hålla locket när gångjärnen skulle monteras.

Hon hade med sig "Morsdagfika" och vi kröp in i stugvärmen.

När vi satt där inne hörde vi hur regnet tilltog, men locket skulle ju på.

Mamma, syrran och jag höll det, medan svågern skuvade och "Lille K" var "verkygsräckare".

Som tack för hjälpen fick han skruva fast hänglåsbeslagen, han är riktigt duktig med verktyg och satte det precis på mitten.

Visst blev den fin!

Innan vi for hem, var vi uppe på klitterna och kollade in den här killen som trotsade vädrets makter.

När man ser den här bilden, kan man inte tänka sig att det ska bli så varmt på tisdag.

Vår eller höst?

Man börjar ju undra vilken årstid det är?

Har frusit nästan hela helgen och för att hålla uppe kroppstemperaturen krävs varm mat.

Fredagens morgon började med att jag blädrade igenom Motorbilagan i HN två gånger, inga bilder på syrran! Efter ett samtal fick jag en förklaringen, reportaget om Citroënträffen i Varberg kom in sent.
Bilder kommer nog i nästa nummer, FIAT-träffen är ju först i augusti.

Fick en present som jag blev så glad över.

Örtsaxen var kanon att använda till köttfärssåsen.

En stor portion lasange blev det till kvällsmat, med den sista burken trattkantareller.

I lördags fortsatte jag att bygga på mammas box, och eftermiddagen tillbringade i hennes garage. Blev erbjuden middag men jag föreslog mackor istället, hade tagit fram entrecôte från frysen som skulle tillagas på kvällen. Väl hemma slängde jag in färskpotatisen i ugnen, och när det var dags att göra såsen tog jag fram köttet. Det skulle ju bara stekas lite fort i pannan, så det var ingen brådska.

Nog var det nötkött i påsen, men en bit högrev!!!

Fick sänka ugnsvärmen och göra det bästa av situationen.

Trots den sista burken gula kantareller, blev det inte en feståltid. Köttet fick man skära i fina bitar, för att det inte skulle "växa" i munnen.

Smaken var det dock inget fel på.

Ändrade planer!!!

I kväll skulle syrran, mamma och jag på en liten tjejutflykt, men så blev det inte!

Syrran tog kompledigt och dök upp hemma hos mig vid halv fem, sen bar det av till mamma.

Där möttes vi av en chock!

När jag svängde in på garageinfarten skek hon till, och innan jag stannat hade hon flugit ur bilen.

Hennes veteranbil står tillfälligt hemma hos mamma, och grannens vedhög hade rasat över hennes pärla.

Med väldigt bestämda steg gick hon över och ringde på. Han blev givitvis helt förkrossad, men det var inte i närheten av vår förbannelse.

Man vill ju inte stöta sig med grannarna i onödan, men hur FAN tänkte han när han staplade ved i förra veckan?

Ett spännband på mitten räcker inte långt!!!

I desperation började han svamla om tomtgränsen, som går en halvmeter från hans häck.

Stod inte halva framskärmen lite in på hans mark?

Vad spelar det för roll???

Han ska vara otroligt tacksam för att rutorna inte gick sönder.

Gammalt bilglas tål inte så mycket, och var skulle man få tag i nya?

Givetvis finns det, men de är värda sin vikt i guld!

I chock, tänkte han mest på häcken och ville börja röja.

Mamma gick förbi klockan 16 och då var allt som vanligt, kanske den klarar sig.

Tror att han befann sig i samma tillstånd som jag, när jag blev påkörd.

Trots att ambulanskillarna hade satt på mig krage och ville lägga mig på båren, tänkte jag bara på byxorna som skulle kortas som låg i bagaget på min kvadade bil.

Men vi avstyrde det, och hem for jag i ilfart för att hämta kameran.

Missförstå mig inte nu, mamma har en jättetrevlig granne som bott där i 30 år.

Men när en sådan här sak händer, blir man ju LITE ARG!

Han stod där och sa att det inte var så farligt, lite spackel och lack så är den som ny.

"-Snälla lilla du, det är inte en Ford från 90-talet!!!"

Sen var bara för syrran att börja ringa!

Först till Polisen, som inte tyckte det var ett ärende för dem.

Killen var lite snorkig, men då härskande syrran till.

"-Fan jag betalar skatt, och jag vill att det här ska gå riktigt till."

Sen drog hon en liten nödlögn, om att en anmälan behövdes för hennes försäkring i MHRF.

Han blev plötsligt väldigt trevlig, och papper kommer med posten inom någon dag.

Efter ett samtal till pappa fick hon numret till MHRF (Motorhistoriska Riksförbundet), men de stängde kl 17.

Det blev till att ringa Folksam där de har avtal, men det var väntetid!

Efter en stund ringde upp, och mitt i allt kaos ville de sälja en villaförsäkring!

Gamarnas afton???

Tillslut lät vi grannen ta bort veden och kunde inspektera skadorna. 

Ett antal bucklor i plåten och massor av lackskador.

Det där kan man kalla repor!

Tur att jag redan har tagit bilderna på pärlan, som kommer i HN på fredag.

För syrrans skull hoppas jag verkligen att det ordar sig snabbt, och att den blir klar till FIAT-träffen.

Den anordnas här i Falkenberg först i augusti, men det gäller ju att hitta rätt person för jobbet och snart stänger AB-Sverige.

Så här ska det se ut, inte en repa eller buckla!

Stackars, stackars lilla systeryster!

Inte en lugn stund

Vissa helger bara flyger bort!

I lördags firade vi "Lillebrors" födelsedag, och som vanligt bjöd han på fint väder.

Förra året badade "Lilla E", riktigt så varmt var det inte i år.

När vi kom hade han dukat upp, med en jättegod sallad, potatisgratäng och grillad fläskfile eller lax.

Vi åt och drack och mådde otroligt bra, där vi satt i solskenet.

Han är ju en pulare och har alltid något nytt, så samtalsämnen saknas inte.

Svågern testade elcykeln.

Tror att utlåtandet var "grymt skön", och han ville gärna ta med den hem.

Sen ville "Lille K" testa minimotorcyklen, men den ville inte starta.

Trots tändstiftsbyte fick den inte jord ( jag tror att det var det som var felet).

En ny motor fanns givetvis men den "hann" brorsan inte byta.

Visst är han snygg i hjälmen, minus 4 framtänder!

De två sista var så lösa så syrran drog ut dem med våld, hon var livrädd att han skulle svälja dem i sömnen.

Det finns visst, en otrolig glädje i att dra den fram och tillbaka!

"Lilla E" förälskade sig i moppen, och var förundrad över hur lätt den svängde.

I söndags var jag på "Trädgård &Bostadsmässa" på Wapnö.

Så meningslöst!

Det fanns två ställen som var lite intressanta, den på bilden och där jag inhandlade några örter.

Annars var det mest vanliga "knallar" som sålde, lakris, korv, handkrämer med naturprodukter och knivar i porslin.

När inträdet ändå var betalt, fick man ju kolla in mjölkningen!

Det var rätt mycket fågelspillning på trappen, så jag lyfte blicken.

Ladusvalorna hade visst byggt bo!

Det här vissade sig vara dagens högdpunkt, inte trodde jag att kor var så smarta!

De går in frivilligt, får "mjölkningsapparaten" påkopplad av persolalen, snurrar ett varv och sparkar av sig den när det är klart, sen backar de ur karusellen.

Trots att jag visst att min spegelbild skulle synas, chansade jag.

Blev en riktigt rolig bild, med konturerna av min jeansjacka och himlen bakom mig.

Trädgårdsfredag

I dag skulle jag hjälpa mamma med en sak, så lite efter klockan ett dök jag upp!

När det var avklarat, tog jag och kameran en tur i hennes trädgård.

Det är inte klokt vad vackert det är ute nu!

Hade tänkt rensa lite ogräs, men det försvinner ju inte till nästa vecka.

Mamma var helt med på notorna om en liten utflykt, så vi tog bilen norrut.

Har önskat besöka Höråsens Plantskola i flera år, men med mina forna arbetstider har det inte varit så lätt.

Gick runt i deras Visningsträdgård och bara njöt, tänk vad mycket man kan göra.

Fruktträd i blom.

Vit syren.

Löjtnandshärta en av mina favoriter.

Skulle köpt en ny klematist men fick faktiskt beslutångest, det fanns ju några att välja mellan.

När vi ändå hade ångan uppe, blev det ett stopp på Träslövs Trädgård.

Blev inte besvikna!

Underbara "rum" som man kunde gå runt i.

Vilket ljus det blev under de gula löven!

Alla borde nog ha en damm!

Lite "Törnrosa" över den här bilden.

En underbar vit Magnolia.

Fick mitt blodtryck att sjunka.

Efter detta kurrade det i magen, så det fick bli ett stopp på Campus.

Lax med hummersås, himelsktgott!

Väl hemma blev det mer "Trädgårdsfredag" men nu på TV.

Vad håller jag på med?

Nu när det är andra tider, skulle jag ändra om lite på bloggen!

Gick ju inte så bra, men jag får väl fortsätta i morgon.

När man sliter sitt hår, får man glädjas ut det lilla!

Det händer saker med min Clivia!

Lite si och så med maten

Ibland äter man för att bli mätt, och andra gånger för att det är gott!

Har varit lite slarvig med matlagningen de sista dagarna, mycket "ajabajamat".

Det började i fredags kväll, hann inte fixa mat så det fick bli pizza trån "Tommy´s"

"Bagarens special", rekomenderas varmt!

I lördags hade jag verkligen ambitionen för en vällagad måltid.

Boxsnickrandet tog längre tid än beräknat så det fick bli en tur till "McD". Hade en färsk kyckling i kylen som det skulle lagas middag på, men så kom regnet och kvällspromenaden med Curre fick skjutas upp.

Den åkte in i ugnen vid tiosnåret, och åts vid midnatt som lite snacks tillsammas med goda ostar.

Torggrillen var det som gällde i söndags, satt där i skräpkläder och tuggade i mig en halv special.

Väldigt gott!

Veckan började med pasta, kyckling och kall pizza sås, i går pasta med ketchup och några gurkbitar.

Nu i kväll var det dags att ställa sig vid spisen!

Kollade snabbt igenom kokböckerna och skafferiet.

Indisk kyckling med "Svensson knorr" fick det bli!

Mixade två recept, tomater hade jag hemma men ingen färsk spenat. Det fick duga med fryst, nöden är uppfinningens moder.

Nu luktar lyan Bombay, men jag var nog lite för feg med kryddorna.

Nästa gång ska jag ösa på mer!

En tur på stan

I dag var det åter dags att sminka sig!

Hemskt vad lat jag har blivit, går helt osminkad för det mesta.

Sist det åkte på var när jag var i tingsrätten, och innan dess på Påskafton.

Hade några ärenden i stan, först ett besök på Arbetsförmedlingen. Skulle kompletera min meritförteckning med rätt datum på betyg och arbetsintyg.

Visste ni att man måste visa leg då?

Jag är rätt stolt över dem, 5.0 i slutbetyg från "Påbyggnadsutbildningen Klänningsskräddare".

Här i Falkenberg gick jag "samhäll" och efter det läste jag tre terminer konfektionsteknik i Borås.När det var klart flyttade jag hem och sorterade granplantor på Odlarna i ett halvår.

Sökte in till fjärde året på beklädnads, men hörde inget från skolan.

Brydde mig inte så mycket, men flyttade tillbaka till Borås. Var på en anställningsintervju som jag trodde att skulle få, men icke.

Behövde en praktikplats (det var väldigt inne då), och ringde min "gamla" lärare Eva.

Jag fick vara lite hjälpledare till de som gick sista terminen på våning fem, i samma sal som klänningsskräddarna.

Började då undra, vad som hänt med min ansökning?

Visst var jag antagen, men man hade missat att skicka ut det.

Eftersom det var några veckor in i terminen, var det bara stenhårt jobb som gällde.

Allt skulle arbetas in!

När det var dags för gesällprov, kom nästa problem.

Hade för få sömnadstimmar!

Då ilskade min älskade lärare Vivianne till, och ringde till toppskräddarna i huvudstaden som var domare.

-"Ska inte hon som är bäst i klassen få göra det?"

Klart jag fick, hon kunde vara vass när det gällde!

Hade högst poäng i hela landet och fick ett stipendum 6 000 kr.

Kommer så väl ihåg kvällen innan avslutningen, jag hade sytt min första brudklänning som hon skulle leverera.

Bar den försiktigt ner i skolans garage, där omfamnade hon mig och sa att jag fått högsta möjliga betyg.

Det var tider det!

Sen var det dags att köpa några nya trådrullar, innan jag tog Storgatan hem.

Var tvungen att stanna och kika in i butiken, och nu är nästan allt borta.

Slängde några ord med de andra på gatan, de tyckte att jag såg ut att må bra och var fin i håret.

Sånt värmer och jag mår verkligen bra, nu har jag äntligen landat.

Som man säger "Livet går vidare"!

Dagarna bara försvinner

Redan tisdag!

I helgen har jag hanterat hammare och skruvdragare, det har byggts box.

Det tar längre tid än man kan tro!

När jag ändå huserade i mammas garage blev jag hunddvakt på köpet, hon och syrran var i Östergötland.

Lillebror tog lördagsförmiddagen, sen tog jag över. På eftermiddagen var han ute i trädgården och ibland inne i garaget, men bara snabba vändor. Han blev nog hög av lukten från träoljan.

När vi skulle gå kvällsrundan vräkte regnet ner, så det blev till att vänta lite.

Vid åttasnåret duggade det bara lite lätt, så det var bara att spänna upp paraplyet och ge sig ut.

Eftersom hunden fått nytt foder och skiter som bara den, hade mamma skrivit på "komihåglappen" att jag skulle ta med sig två påsar.

Vid Mönlycke satte han sig, sen blev det till att valla honom på Västragärdet men det kom inget mer.

Regnet i gräset blötte ner mina joggingskor och händerna var iskalla, men ingen andra gång.

I söndags morse bar det av till mamma igen och en tur med jycken. Trodde att han skulle stå med benen i kors, men icke det märks att han börjar bli gammal. Torrfodret han fick innan jag gick var orört och jag tror att han sovit på mattan i hallen hela natten.

Nu hade han väldigt raska steg och innan vi kom upp till Viljansvägen satte han sig, bara att ta upp.

Efter 3 m var det dags igen, tur att jag hade två påsar.

Jag hatar det och håller verkligen på att spy!

Tårarna rinner och jag får sura uppstöttningar.

Passerar nästan hela Falkgård, då var det dags igen.

Inga påsar kvar, vad gör man???

Det var bara till att försöka gräva en grop 2 m in i Biskhultskogen, med hjälp av en pinne.

Sen fick jag rulla "korvarna" (som var fasta och fina) med två pinnar, lite som krocket ner i hålet.

Täckte det hela med löv, medan jag ulkade som tusan.

Efter en snabb titt över axlen, bar det av hemåt.

Hoppas ingen såg mig!

Bäst av fem!

 I kväll har det spelats "Vändtia"!

Hur hårt är det inte att ligga under med 2-0?

Men jag vände underläge till vinst, jag var först till tre!

Otroligt stolt och kaxig!

I morgon ska det snickras box, och jag har lånat grejer.

Tur att man har en syster och svåger som har en maskinpark, som är större än min.

Makita ska det vara!

En eller två skruvar lösa?

Hur många sorter finns det?

I måndags var mamma och jag och köpte virke, det gick i en rasade fart.

Panellen vi hade tänkt köpa fanns bara i 4.5 m längder, så det blev till att tänka om.

3 m längder är lättare att hantera.

Lite tillbehör blev det också, men mamma var helt övertygad om att hon hade träskruv så det hoppade vi.

Hennes avlidna morbror läste till slöjdlärare som ung, men blev något helt annat.

Hobbysnickare var han dock!

I hans verkstad hade han byggt in lådor, där han förvarade skruv och spik. Dessa har under årens lopp flyttas ett antal gånger, och bottnarna har mer eller mindre gett sig.

När jag hade lämnat släpet, satt mamma på gräsmattan och sorterade.

Hur många sorter finns det?

Tur att hennes dagbarn gillar russin, när lådorna var fixade igen passade de burkarna perfekt i facken.

Tror att vi klarar oss!

När vi ändå var i gasen sågade vi som galningar, då insåg jag att jag nog hade tappat några skruvar.

Hur kunde jag glömma att köpa virke till ribborna i lådans botten?

Det man inte har i huvudet får man ha i tanken!

I går gick jag som i ett rus, strök virket med träolja och blev nästan hög.

Arbetskläderna ligger i min lilla hall, så hela lyan luktar.

I dag har det varit fullt upp!

På förmiddagen kom Gun förbi och vi småpratade lite.

Plötsligt var klockan tolv och jag fick bråttom.

En snabb dusch, en omgång med järnet på kläderna och sen ilfart till Varberg.

Mötet i Tingrätten var som att dra av ett plåster snabbt.

Men i dag satt skruven åter på sin plats!

När de kom till punketen om löneskulder, hade konkursförvaltaren glömt Maggans semestererättning.

Tur att jag kom ihåg den!

Nu är allt klart och jag lämnade nyckeln, både sorgligt och skönt.

Väl hemma i Falkenberg var jag och köpte en trådrulle, på vägen till bilen gick jag förbi butiken.

Kunde inte motstå frestelsen att speja genom rutan, inredningen var borta och det såg så tomt ut.

Då hann jag inte fundera så mycket, för bilen stod på en 10 min parkering, men nu i kväll kom det över mig.

Har fällt en och en annan tår!

En epok i mitt liv är över, och jag saknar verkligen alla kunder!

Hoppas att alla förstår vad ni har betytt för mig!

Vårvärme

Så kom äntligen värmen igen!

Hoppas ni har haft en lika bra helg som jag, och njutit av vädret.

I fredags målade jag trädgårdsmöblerna,

för fjärde gången.

Men nu börjar det likna något!

I lördags var det daga att bygga en "kattfälla".

En lite kisse har börjat använda pallkragarna som låda. Visst är det bra med lite extra gödning, men har man sått i raka rader vill man ju vet var det ska komma upp.

Lite hönsnät, några ribbor, häftpistol, hammare och spik blev lösningen på problemet.

Efter dagens slit blev det grillning och lite rött.

Majskolvar med smält smör som dessert.

Jättegott, men varför ska alla "skal" fastna mellan tänderna?

Blev en omgång med tandtråd efter måltiden.

Med skön promenad i det fina vädret, börjad söndagen.

Helt otroligt vad vackert det är ute nu, med alla fruktträd som blommar.

I mammas trädgård växer rabarberna för fullt, och hon blir väldigt glad om man offrar sig på några.

Så på eftermiddagen blev det smulpaj med vaniljglass.

En riktig kaloribomb, men så god!

En form med diameter på 25-30 cm, räcker till 8-10 pers.

Smält 250 g smör, dra kastrullen åt sidan.

Blanda 2 tsk bakpulver, 4 tsk vaniljsocker och 6 dl mjöl. Rör ner det i smöret.

Tillsätt 2-2,5 dl socker.

Hälften av degen plattas ut i botten på en smord form och upp på sidorna.

Lägg på ett lager frukt, sockra efter behag och på med lite smulor. Lägg på mer frukt och resten av smulorna.

Toppa med socker och några klickar smör, in i ugnen på 225 grader till den börjar bli lite brun och frukten fått rätt konsistens.

(När jag har äpplen i brukar jag stö över brunt farin, blir en lite mer bränd smak.)